Der überlange Film hat inklusive eines sentimentalen Gassenhauers alles zu bieten, was der Cineast beim skandinavischen Film sonst nicht vermißt. Die Figuren bewegen sich in vorhersehbaren bekannten Bahnen ohne sich mehr als nur stimmlich zu entwickeln. Wirklich überzeugen können bei diesem Film die Darsteller sowie eine handwerklich ordentliche Kamera.
En internationellt framgångsrik dirigent avbryter drastiskt sin karriär och dra sig ensam tillbaka till sin barndomsby i Norrland. Det dröjer inte länge förrän man ber honom komma och lyssna på den lilla spillran till kyrkokör som varje torsdag övar i försammlingshemmet. Han har svårt att säga nej till att bli deras ledare och från det ögonblicket blir inget sig likt i byn. Kören utvecklas och växer, han får vänner och fiender, och han möter kärleken.
| |
![](\"http://www.wildblog.eu/img/ljusbla.jpg\")
